4-dagars arbetsvecka är det slappaste som ett riksdagsparti kan komma på.
Vid varje val ska det säljas in nya förslag, som får stora väljargrupper att rösta på respektive parti. Allt från lägre pris vid pump - till olika skattelättnader, som sedan behöver tas in någon annanstans i välfärden (om inte regeringen misslyckas och ökar vår statsskuld).
Ett av förslagen är att vi ska jobba fyra dagar istället för fem - med motiveringen att det faktiskt görs någon annanstans, men är det vad som är bästa för Sverige? Det finns mängder med rapporter om människors mående och även om ensamhet. Hur vi rör oss allt mindre och om vad som får människor att må bra långsiktigt. Är det 4-dagars arbetsvecka som är det bästa långsiktigt, eller är det brist på kunskap hos partierna som förespråkar förslaget?
För hur skulle förslaget egentligen kunnat att se ut? Om partier tog till sig forskning och studier. Hur skulle ett genomarbetat förslag istället kunnat att hjälpa Sverige, om politiker valt att ta till sig kunskap från alla de människor som dagligen arbetar för att minska vårdköerna med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.
AI-genererad bild från riksdagen
Jag är övertygad att partier aldrig skulle föreslå ett så lamt förslag, om de hade valt att ta till sig vad framgångsrika företagsledare gör. Arbetsplatser där de har infört träning på arbetstid, som när börs-VD införde träning på Björn Borg (läs artikeln längre ner, bättre träning leder till bättre jobb). Företag som faktiskt redan har förkortat arbetstiden i rent arbete utifrån kunskap om forskning, för människors hälsa och produktivitet.
Det finns även studier som visar hur folktandvården behöll sin produktivitet med 20% träning på arbetstid (läs gärna studie längre ner, effektivare medarbetare med träning på arbetstid).
Tänk om vi kan göra något som skulle vara bra för Sverige? För människors välmående? Något som samtidigt ger alla inom vården en mer human arbetsbelastning, om vi blir friskare över tid. Jag syftar inte till ett höjt friskvårdsbidrag utan att det finns evidens för att det hjälper, utan åt hälsofrämjande åtgärder och verktyg för arbetsgivaren (läs gärna debattartikel, friskvårdsbidrag ska bygga på evidens, av Oskar Halling Ullberg, Erland Colliander & Carl Johan Sundberg).
Vi behöver göra åtgärder som ger resultat, istället för att försvåra att driva företag ytterligare, för det är intäkter som behövs för att driva runt företaget Sverige. Ett förslag som gör att många företag behöver öka sina intäkter med 25% under de fyra dagarna som skulle återstå vid en oförändrad lön. För intäkterna kommer behöva att täcka TB 2, för varken lager, kontor, eller elkostnader försvinner med en förkortad arbetsvecka, det finns fortfarande kvar.
Det finns forskning som visar att 3 dagars vila är bättre än 2 dagar, vilket kan låta logiskt men det slutar där, om vi bortser från en mängd andra variabler. Det finns inte något automatiskt samband att vi får mindre stress, utbrändhet eller bättre fysisk hälsa genom fyra dagars arbetsvecka. Det har visat ge olika effekt mellan olika grupper av anställda, som t.ex, ålder. En viktig faktor som spelar in är om stressen inte minskar (läs gärna nedan, Is work intensification bad for employees?) Om det förekommer stress idag, så blir det mindre tid att kunna förebygga den under den kvarvarande arbetstiden för våra arbetsgivare. En studie visar att mindre än hälften av anställda (42 %) rapporterade in en självuppskattad förbättrad allmän hälsa, men vad händer med de övriga 58%? (läs gärna studien nedan, The perceived effects of the four-day work week on employee health, well-being, and workability). Det finns redan många studier om isolering, om rörelse, hälsa och välmående. Det som bör vara utgångspunkten i förslaget för vad som är bäst för människor i företaget Sverige.
Fler soffpotatisar? Vad händer med de övriga 58% som ej uppskattar förbättrad allmän hälsa med fyra dagars arbetsvecka? (AI-bild)
Det är betydligt enklare och slappare, att erbjuda en extradag ledigt, för att få möjligheten att lyfta lön en mandatperiod till.
Vi är ett litet land och vi behöver vara ett föregångsland för att konkurrera på en global marknad. Inte gå andra länders fotsteg - vi behöver ordagrant springa om. Förslaget visar att det är jobbigt för politiker att behöva lyfta ett finger och ta till sig kunskap om studier och forskning. Det är betydligt enklare och slappare, att erbjuda en extradag ledigt, för att få möjligheten att lyfta lön en mandatperiod till.
Sverige behöver ha unika fördelar för att kunna konkurrera på en internationell arena. Det krävs långsiktighet, affärsmannaskap och entreprenörsanda, som sträcker sig längre än att vinna några billiga röster till en 4 års mandatperiod. Svenska bolag behöver överleva längre än en mandatperiod för vår gemensamma välfärd.
Vad är det som gör att informationen inte går in hos våra folkvalda politiker? När politiker inte har förmågan att ta till sig forskning och tycks avstå att lyssna på människor som arbetar dagligen för att minska vårdköerna i Sverige med hälsofrämjande åtgärder och med rörelse som recept. Alla forskare och doktorander inom området. Fysioterapeuter, sjukgymnaster, ergonomer, hälsopedagoger, friskvårdskonsulenter, distriktssköterskor, idrottslärare, för att nämna några yrkesgrupper. Ja, även idéellt engagemang i idrottsklubbar för att kommande generation ska få så bra förutsättningar som möjligt.
Me and friends, pingis & mötesbord, inspirationsbild.
Min rekommendation är att införa 20% aktiv träning i riksdagen under deras arbetstid. Detta för att samtliga folkvalda ska använda hjärnans kapacitet i högre utsträckning än vad de lyckas med idag. Var femte person i Sverige har lyssnat på Anders Hansens sommarprat och förstår vad rörelse gör med vår hjärna (lyssna gärna till, sommarprat med Anders Hansen). Det går också att läsa Anders Hansens bok Hjärnstark, om fysisk motion som är det absolut effektivaste sättet att förbättra hjärnans funktioner, minne, kreativitet och stresstålighet.
Annars kommer väljarna behöva kvotera in fler från näringslivet till politiken, så att folkvalda får komma ut och arbetsträna och förkovra sig i arbetslivet.
Vi blir allt mer stillasittande, och dels beror det på hur vårt samhälle har utvecklats med sociala medier, appar, krav och arbetssätt. Vi betalar idag bort rörelse två kvarter för en sparkcykel. Och när vi inte orkar laga mat, behöver vi inte längre “orka” hämta snabbmaten, utan den levereras hem. Vi tar rulltrappan till gymmet osv. Utöver det så är vi idag mer verksamma inom kontorsarbete än vad Sverige var innan 50-talet. Då vi var en större andel som arbetade inom jordbruk och industrier (fakta från SCB), där vi i större utsträckning rörde på kroppen under dagen. Vi har blivit allt fler som inte behöver jaga eller röra på oss för att införskaffa föda.
Om våra arbetsätt i vardagen gör oss sjuka idag, så bör fler av våra arbetsplatser även kunna vara delaktiga att göra fler friska igen, med rätt incitament. Företag har idag ett ansvar för anställdas hälsa, men ska företag behöva ha kvar det ansvaret om en dag till skulle försvinna? Företag vill må bra, bli mer produktiva och minska sjukfrånvaron, om de fick en ökad kunskap och metoder för åstadkomma det.
LänkarBättre träning leder till bättre jobb - https://www.tn.se/arbetsmarknad/34537/bors-vdn-battre-traning-leder-till-battre-jobb/Friskvårdsbidrag ska bygga på evidens - Oskar Halling Ullberg, Erland Colliander & Carl Johan Sundberg debattartikel hälsofrämjande insatser i arbetslivet https://www.vlt.se/opinion/debatt/friskvardsbidraget-ska-bygga-pa-evidens/The perceived effects of the four-day work week on employee health, well-being, and workability - https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12555424/Is work intensification bad for employees? - https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02678373.2022.2080778?utm_sourceEffektivare medarbetare med träning på arbetstid - https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ledarskap/traning-pa-arbetsschemat-sparar-pengar/Sommarprat i SR med Anders Hansen - https://www.sverigesradio.se/avsnitt/anders-hansen-sommarprat-2019Inlägget skrivet av: Mattias Sagmander | CEO, Playoffice Design - Skapar välmående miljöer.